Melasma - så känner du igen och ljusar upp mörka fläckar

Melasma är en typ av pigmentering som visar sig som mörkare, ofta symmetriska fläckar i ansiktet. Tillståndet utlöses främst av en kombination av hormonförändringar och solexponering. Det är ofarligt men kan vara svårt att behandla eftersom pigmentet ligger djupare i huden än vanliga solfläckar.

Vad är melasma?

Djupt nere i hudens överhud sitter melanocyterna. De fungerar som små färgfabriker vars uppgift är att producera melanin, det bruna pigment som ger huden dess färg och skyddar cellernas DNA mot solens strålar. Hos en person med melasma har dessa färgfabriker blivit hyperaktiva.

De reagerar oproportionerligt kraftigt på stimuli. När ultraviolett ljus träffar huden, börjar melanocyterna omedelbart pumpa ut stora mängder pigment. Processen drivs ofta på av kvinnliga könshormoner, specifikt östrogen och progesteron, vilket gör att fabrikerna är inställda på högsta känslighet.

Hormonerna gör huden mer reaktiv. Det betyder att det inte bara är direkt solljus som kan starta överproduktionen. Även synligt ljus, till exempel det blåa ljuset från skärmar eller ljuset från en stark lampa, kan trigga igång processen om du har anlag för tillståndet.

Värme är en annan stark trigger som många missar. Att sitta i en varm bastu, träna ett intensivt pass hot yoga eller ens öppna en ugnslucka där het luft slår mot ansiktet kan räcka för att väcka melanocyterna. Värmen skapar en mild inflammation i huden som i sin tur signalerar till cellerna att producera mer färg.

Resultatet blir att pigmentet klumpar ihop sig. Det lägger sig som mörka sjok i huden, och eftersom produktionen ofta sker både ytligt i epidermis och djupare ner i dermis, kan fläckarna vara mycket envisa att behandla med vanlig hudvård.

Var i ansiktet sätter sig melasma?

När pigmenteringen framträder följer den ofta ett specifikt mönster. Till skillnad från fräknar eller åldersfläckar som kan dyka upp lite var som helst, lägger sig melasma nästan alltid symmetriskt över ansiktet. Har du en fläck på höger kind, har du med största sannolikhet en spegelvänd fläck på vänster kind.

Kindbenen är den absolut vanligaste placeringen. Där träffar solen huden först och starkast. Fläckarna här kan variera i storlek från små mynt till stora fält som täcker stora delar av kinden och sträcker sig upp mot tinningarna.

Pannan är ett annat drabbat område. Ofta syns pigmenteringen som ett mörkare band strax under hårfästet, eller som fläckar direkt ovanför ögonbrynen. Näsan och käklinjen kan också få sin beskärda del. Mönstret liknar ofta en karta med ojämna men tydliga gränser mot den ljusare, opigmenterade huden intill.

Färgen skiftar beroende på din egen hudton och hur djupt pigmentet sitter. På en ljusare hudton drar fläckarna ofta åt det ljusbruna eller gråbruna hållet. Har du en mörkare hudton kan pigmenteringen se mörkbrun, grå eller nästan blåsvart ut. Den gråaktiga tonen skvallrar ofta om att pigmentet har fallit ner i hudens djupare lager, vilket gör det svårare för ytliga hudvårdsprodukter att nå ner och göra skillnad.

Vad skiljer melasma från annan hyperpigmentering?

Hyperpigmentering är ett samlingsnamn. Det betyder helt enkelt att ett område på huden har blivit mörkare än sin omgivning på grund av ett överskott av melanin. Melasma är en specifik typ av hyperpigmentering, men all hyperpigmentering är inte melasma. Att veta skillnaden hjälper dig att välja rätt förväntningar och rätt produkter.

Solfläckar, ofta kallade åldersfläckar eller lentigo, uppstår efter år av oskyddad solexponering. De är runda, skarpt avgränsade och dyker upp där solen kommit åt, som på handryggar, dekolletage och i ansiktet. De har ingen koppling till hormoner.

Postinflammatorisk hyperpigmentering, förkortat PIH, är hudens reaktion på en skada. Har du klämt en finne, bränt dig eller haft ett eksem, kan huden svara med att lämna ett mörkt märke efteråt. Detta märke bleknar ofta av sig självt med tiden, även om det kan ta månader.

Egenskap	Melasma	Solfläckar (Lentigo)	Märken efter finnar (PIH)
Främsta orsak	Hormoner + UV-ljus + värme	Långvarig solexponering	Skada eller inflammation i huden
Utseende	Symmetriska, diffusa fält	Runda, skarpt avgränsade prickar	Märken exakt där skadan var
Placering	Oftast panna, kinder, överläpp	Ansikte, händer, bröst	Överallt där huden varit inflammerad
Hormonell koppling	Mycket stark	Ingen	Ingen

Varför kallas det ibland chloasma?

Du kanske har stött på båda dessa ord när du letat efter information. Historiskt sett använde läkare och hudterapeuter orden för att skilja på när och hur pigmenteringen uppstod, trots att det biologiskt rör sig om exakt samma process i huden.

Chloasma kommer från grekiskan och användes förr uteslutande för att beskriva den pigmentering som uppstod under en graviditet. Ordet betyder egentligen "grön", vilket är lite missvisande eftersom fläckarna är bruna, men termen levde kvar länge inom medicinen.

Melasma, som betyder "svart", användes i sin tur för pigmentering som uppstod av andra anledningar, till exempel vid användning av p-piller eller bara av en allmän hormonell obalans. Idag har den medicinska världen i stort sett frångått uppdelningen. Nu används ordet melasma som den korrekta termen för tillståndet, oavsett om du väntar barn eller inte.

Varför får många melasma under graviditeten?

Under en graviditet genomgår kroppen en massiv hormonell omställning. Nivåerna av östrogen och progesteron skjuter i höjden, och samtidigt ökar produktionen av ett specifikt hormon som stimulerar just melanocyterna. Detta skapar en perfekt storm för pigmentering.

Fenomenet är så vanligt att det ofta kallas för "graviditetsmasken". Många kvinnor som aldrig tidigare haft problem med ojämn hudton vaknar plötsligt upp efter en dag i vårsolen med tydliga mörka fält över pannan och kinderna.

Kroppen är inställd på att skydda sig. Den ökade blodvolymen och de höga hormonnivåerna gör huden reaktiv. För vissa bleknar fläckarna naturligt några månader efter förlossningen eller när amningen avslutats och hormonerna återgått till sin normala nivå. För andra stannar pigmenteringen kvar och blir ett kroniskt tillstånd som kräver kontinuerlig hantering.

När du är gravid ska du vara försiktig med hur du behandlar huden. Starka syror, retinol och vissa kemiska solskyddsfilter bör undvikas helt. Fokusera istället på att skydda huden från att bli mörkare. Bär keps, håll dig i skuggan och använd ett fysikaliskt solskydd med zinkoxid. Innan du påbörjar någon form av hudvårdsrutin med aktiva ingredienser för att bleka fläckarna, ska du alltid rådgöra med din barnmorska eller läkare.

Varför sätter sig fläckarna på överläppen?

Få saker väcker så mycket frustration som pigmentering på överläppen. Eftersom fläckarna lägger sig precis ovanför läppkonturen ser det på avstånd ut som en mörk skugga eller en mustasch, oavsett hur mycket du vaxar eller plockar eventuella strån.

Överläppen är extremt utsatt. Huden här är tunn och vi rör området konstant. Vi torkar oss om munnen, svettas när vi tränar eller äter stark mat, och vi andas ut varm luft. Allt detta skapar friktion och värme, vilket vi vet triggar pigmentproduktionen.

Dessutom är det ett område där vi ofta missar att applicera tillräckligt med solskydd. Även om vi smörjer in ansiktet på morgonen, försvinner krämen på överläppen snabbt när vi dricker kaffe, äter frukost eller snyter oss. När vi sedan går ut i solen är just det området helt oskyddat.

Hårborttagning spelar också in. Att vaxa eller tråda överläppen skapar ett litet trauma och en mild inflammation i huden. Har du redan aktiva melanocyter i området kan den inflammationen vara droppen som får bägaren att rinna över, och huden svarar med att producera mer melanin för att skydda det "skadade" området. Välj hellre att raka försiktigt med en ansiktshyvel om du vill ta bort fjun, för att minimera risken för inflammation.

Att bygga en rutin som dämpar fläckarna

Du kan få fläckarna att blekna, men det kräver konsekvens. Att behandla hormonell pigmentering är ett maraton. Huden behöver tid för att bryta ner det befintliga pigmentet och samtidigt bromsa produktionen av nytt. En bra rutin bygger på att skydda på morgonen och reparera på kvällen.

Solskydd är grunden

Utan ett starkt försvar mot UV-strålar kommer inga aktiva ingredienser i världen att hjälpa. Solskyddet fungerar som en sköld över dina melanocyter. Du behöver applicera ett jämnt lager varje morgon, oavsett om det regnar, snöar eller om du bara ska sitta inomhus vid ett fönster.

UVA-strålarna, de som går djupast ner i huden och triggar pigmentering, passerar nämligen genom fönsterglas. Du hittar olika typer av solskydd som passar för dagligt bruk. För att få full effekt behöver du smörja in en generös mängd, ungefär två fingerlängder för hela ansiktet och halsen.

Ett tips för just melasma är att leta efter solskydd som innehåller järnoxid. Järnoxid är det som ger färg åt tonade solkrämer och foundations. Forskning visar att järnoxid är exceptionellt bra på att blockera synligt blått ljus, vilket är en känd trigger för melasma. Att använda en tonad solkräm med spf 50 ger dig alltså ett bredare skydd än en transparent kräm.

C-vitamin hämmar produktionen

När du har säkrat solskyddet kan du börja introducera ingredienser som aktivt arbetar med hudtonen. C-vitamin är en kraftfull antioxidant som fyller två funktioner. Dels skyddar den huden mot fria radikaler från föroreningar och UV-ljus, dels blockerar den ett enzym i huden som kallas tyrosinas.

Tyrosinas är enzymet som melanocyterna behöver för att kunna tillverka melanin. Genom att blockera detta enzym stryper du färgfabrikens tillgång på råmaterial. C-vitamin appliceras med fördel på morgonen, under ditt solskydd, för att ge ett extra lager av försvar. Att använda produkter med vitamin c regelbundet ger ofta huden en klarare ton över tid.

Fler ingredienser som jämnar ut

På kvällen kan du arbeta med andra typer av hudvård. Niacinamid, även känt som vitamin B3, fungerar på ett annat sätt än C-vitamin. I stället för att stoppa produktionen av pigment, hindrar niacinamid pigmentet från att transporteras från melanocyten upp till hudytan. Pigmentet skapas, men det fastnar på vägen och syns därmed inte lika tydligt på utsidan.

Azelainsyra är en annan ingrediens som ofta tolereras väl av hud med melasma. Den fungerar milt exfolierande samtidigt som den dämpar inflammation. Lakritsrotextrakt och alfa-arbutin är också kända för sina utjämnande egenskaper. Du kan utforska vår hudvårdsserie för ojämn hudton där flera av dessa ingredienser samverkar.

För punktbehandling av mörka fält kan ett specifikt serum mot pigmentfläckar appliceras direkt på de drabbade områdena innan du applicerar din nattkräm. Vill du veta mer om hur du kan bleka pigmenteringar med mildare ingredienser, finns det rutiner att bygga kring botaniska extrakt.

Varför pigmenteringen ofta kommer tillbaka

En av de mest frustrerande aspekterna av melasma är återfallen. Du kan ha varit strikt med din hudvård i ett halvår, använt hatt, smörjt in dig slaviskt och fått fläckarna att blekna till den grad att de knappt syns. Sedan glömmer du solskyddet en enda förmiddag på uteserveringen, och på kvällen är skuggan över överläppen tillbaka.

Melanocyterna har ett inbyggt minne. När de väl har blivit hyperaktiva, förblir de lättväckta under mycket lång tid. De ligger där i huden och väntar på en ursäkt att börja producera melanin igen. En plötslig värmebölja, en stressig period som påverkar hormonerna, eller ett par timmars oskyddad sol är ofta allt som krävs.

Detta betyder att melasma sällan är något man behandlar en gång och sedan är klar med. Det är ett tillstånd som kräver underhåll. Förväntningen bör inte vara att fläckarna raderas för all framtid, utan att du lär dig hantera dem så att de håller sig borta eller förblir så ljusa som möjligt under största delen av året.

Under vinterhalvåret upplever de flesta en naturlig förbättring. UV-indexet är lågt och vi spenderar mer tid inomhus. Detta är den bästa tiden att arbeta med aktiv hudvård för att bleka ner fläckarna, så att du har ett bra utgångsläge när vårsolen återvänder.

När du bör söka vård

Kosmetisk hudvård kan göra mycket, men den har sina gränser. Ingredienserna i vanliga serum och krämer är formulerade för att verka på hudens yta och de övre skikten. Om din melasma sitter djupt ner i dermis, det undre hudlagret, kommer receptfria produkter ha svårt att nå dit och göra en märkbar skillnad.

Har du provat en konsekvent hudvårdsrutin med solskydd, C-vitamin och andra utjämnande ingredienser i sex månader utan resultat, kan det vara dags att boka tid hos en hudläkare. Läkare har tillgång till receptbelagda preparat, ofta baserade på hydrokinon eller tretinoin, som kan skräddarsys efter din hud.

Klinikbehandlingar som kemisk peeling och laser marknadsförs ofta mot pigmentering. Här gäller det dock att vara försiktig. Vissa typer av laser skapar mycket värme i huden. Eftersom vi vet att värme är en av huvudtriggerna för melasma, kan en felaktigt utförd laserbehandling faktiskt göra fläckarna mörkare och mer utbredda än innan. Konsultera alltid en certifierad hudläkare som har specifik erfarenhet av just hormonell pigmentering innan du överväger maskinella behandlingar.